Det rörliga kulturarvet innefattar bland annat veteranflygplan, som DC-3:an Daisy på bilden. Foto: Johan Fredriksson, CC BY-SA 3.0.

Pressmeddelande - 9 Januari 2019 06:00

Det rörliga kulturarvet kan få starkare lagskydd

Under mer än sex års tid har Transporthistoriskt Nätverk (ThN) arbetat för ett starkare lagskydd för det rörliga kulturarvet. Nu föreslår Riksantikvarieämbetet att det rörliga kulturarvet får en särskild hänsynsparagraf i kulturmiljölagen.

-Det är välbehövt. På Transporthistoriskt Nätverk är vi oerhört tacksamma för att frågan nu har kommit så här långt, säger Helena Törnqvist, arbetslivsintendent på Arbetets museum.

Det rörliga kulturarvet, som innefattar museijärnvägar, historiska båtar och fartyg, veteranbilar och veteranflygplan med mera, har hittills saknat särskilt lagskydd i kulturmiljölagen. Under 2018 fick Riksantikvarieämbetet uppdraget att utreda ett stärkt lagskydd för rörligt kulturarv. I dagarna före jul överlämnade Riksantikvarieämbetet en rapport med ett lagförslag om en hänsynspargraf till Kulturdepartementet. Förslaget handlar om att visa sådan hänsyn att bevarandet av det rörliga kulturarvet kan förbli rörligt, till skillnad mot övrigt kulturarv.

ThN (Transporthistoriskt Nätverk) består av ArbetSam (Arbetslivsmuseernas Samarbetsråd), BHRF (Båthistoriska Riksförbundet), JHRF (Järnvägshistoriska Riksförbundet), MHRF (Motorhistoriska Riksförbundet), MRO (Museibanornas Riksorganisation), SFF (Svensk Flyghistorisk Förening), SSF (Sveriges Segelfartygsförbund), SÅF (Sveriges Ångbåtsförening), VHS (Vagnhistoriska Sällskapet) samt Veteranflyggruppen EAA Sverige. Sammankallande är Arbetets museum.

Kontakt:

Helena Törnqvist, arbetslivsintendent på Arbetets museum, tel: 011-231 726

Här hittar du Riksantikvarieämbetets rapport:

https://www.raa.se/2018/12/85337/

Bild DC-3:an Daisy: https://commons.wikimedia.org/w/index.php?curid=28171784

Foto: Johan Fredriksson, CC BY-SA 3.0

Fler pressbilder:

https://www.arbetetsmuseum.se/pressbilder/

Ämnen

Kategorier

Regioner

På Arbetets museum i Norrköping berättar vi om människors vardag. Vi samlar inte på föremål. Vi samlar på personers yrkesminnen och historier från vardagslivet. Låt dig beröras, uppröras och inspireras!

Relaterat innehåll

Under Almedalsveckan anordnar Transporthistoriskt Nätverk flera programpunkter, där de gemensamma ledorden är kunskap, kulturarv och besöksnäring.

27 Juni 2019 07:00

Rörligt kulturarv på agendan i Almedalen

Transporthistoriskt Nätverk är på plats i Visby med flera programpunkter under Almedalsveckan 2019. På tisdagen kl. 13-14 diskuteras det rörliga kulturarvet av riksdagspolitiker och riksantikvarie Lars Amréus vid seminariet "Stärkt bevaranderätt för det rörliga kulturarvet på gång – hur påverkas myndigheterna?"

Den 29 juni 2023 debatteras det rörliga kulturarvets framtid i Almedalen. Bild från Transporthistoriskt Nätverks politikerdebatt under Almedalsveckan 2022.

7 Juni 2023 09:00

”Upp till bevis för det rörliga kulturarvet”

Under Almedalsveckan samlas organisationerna inom Transporthistoriskt Nätverk i Visby hamn för att debattera aktuella frågor med riksdagspolitiker. Högst upp på agendan står frågan om lagskydd för det rörliga kulturarvet, något som nätverket länge kämpat för. ”Nu är det upp till bevis”, säger Helena Törnqvist från Arbetets museum.

På Arbetets museum berättar vi om människors vardag.

Låt dig beröras, uppröras och inspireras på Arbetets museum i Norrköping. Inte av föremål utan av minnen och berättelser.

Arbetets museum i Norrköping är ett samtidsmuseum med historiskt djup. Museet öppnades 1991 och har sedan dess skildrat kvinnors och mäns arbete och vardagsliv. Museet har inga samlingar av föremål, istället samlar man på yrkesminnen och levnadsberättelser som gestaltas i utställningar och presenteras i skrifter.

Arbetets museum har ett särskilt ansvar för Sveriges omkring 1500 arbetslivsmuseer. Ett arbetslivsmuseum är ett museum som berättar om en arbetsplats eller ett yrke, det kan till exempel vara ett sjukhus, en fabrik eller yrken som spinnerska, statare eller tvätterska. Arbetslivsmuseerna är som en karta över hur Sverige industrialiserades.

Byggnaden som Arbetets museum bedriver sin verksamhet i kallas i folkmun Strykjärnet på grund av byggnadens form. Huset stod klart 1917 och användes inom textilindustrin fram till 1960-talet, då verksamheten lades ner.

Det senaste från vår verksamhet hittar du på www.arbetetsmuseum.se och i våra sociala kanaler. Häng med oss där!