Håret är den del av kroppen som de flesta av oss ägnar mest tid och intresse åt. Vi borstar, kammar, fönar och sprayar – och suckar när håret inte ser ut som vi vill. Helt nöjd med håret är många nog bara när man kommer från sin frisör. Frisören är en viktig person i mångas liv. På Arbetets museum i Norrköping byggs nu en utställning om frisöryrket – om glamouren och vardagsslitet, skönhet och terapi och om vårt förhållande till hår. Utställningen invigs den 16 juni.
- Ett glamoröst slit eller slitsamt lyxjobb, kan sammanfatta de intryck som frisörer själva ger om sitt yrke. Inför utställningen har frisörer intervjuats om de kreativa och sociala sidorna, och om villkoren och våndorna. Det har framkommit att de flesta frisörer verkligen älskar sitt yrke, trots baksidor som axelsmärtor och eksemproblem, berättar utställningsproducent Stina Pehrsdotter.
Frisöryrket är populärt bland ungdomar och kön till utbildningarna är ofta lång. Efter utbildningen gäller hårt arbete för att bemästra hantverket och en vilja till entreprenörskap – idag är de flesta frisörer egen-företagare. Dessutom handlar jobbet om att möta människor. Ibland får man kanske rent av fungera som terapeut – i frisörstolen delar många med sig av sina livsberättelser.
I utställningen skildras vägen till drömyrket men också dess baksidor med vatteneksem, krånglande ryggar och ömmande fötter. Naturligtvis utvecklas även frisörteknologin, och i utställningen finns Den optimala salongen med det allra senaste som underlättar frisörens vardag.
Med nedslag i historien skildras frisöryrkets utveckling från fältskärens tält där både hår och ben kapades, över sekelskiftets raksalong där även kondomer såldes under disk, till 1920-talet när kvinnor började klippa håret och 60-talets frisyrmode. Övergången från ett rent manligt yrke till ett idag kvinnodominerat yrke blir tydlig. Idag är också närheten till skönhetssalong med make up och manikyr på frisersalongerna en tydlig trend.
Hår är så mycket mer än en frisyr. Hår kan till och med vara äckligt om det befinner sig på fel plats. I utställningen ges spännande information om hår och religion, om hår eller inte hår på kroppen, om hårkullor och smycken av hår, och om håret i folktron.
Utställningen produceras med stöd av Handelsanställdas förbund och Statens kultur (Kultur i arbetslivet).
PRESSVISNING: torsdag 14 juni kl 10. Producent Stina Pehrsdotter medverkar.
VERNISSAGE: lördag 16 juni kl 14
UTSTÄLLNINGSPERIOD: 16 juni–18 november 2007
PRESSBILDER: kontakta informationschef Felicia Eriksson, se nedan.
FÖR MER INFORMATION:
Stina Pehrsdotter, producent, 0708-72 63 93, stina.pehrsdotter@arbetetsmuseum.se,
Torsten Nilsson, projektledare, 011-23 17 26, torsten.nilsson@arbetetsmuseum.se
Felicia Eriksson, informationschef, 011-23 17 09, felicia.eriksson@arbetetsmuseum.se
ARBETETS MUSEUM Laxholmen 602 21 Norrköping. Tel 011-18 98 00. Fax 011-18 22 90. www.arbetetsmuseum.se
På Arbetets museum berättar vi om människors vardag.
Låt dig beröras, uppröras och inspireras på Arbetets museum i Norrköping. Inte av föremål utan av minnen och berättelser.
Arbetets museum i Norrköping är ett samtidsmuseum med historiskt djup. Museet öppnades 1991 och har sedan dess skildrat kvinnors och mäns arbete och vardagsliv. Museet har inga samlingar av föremål, istället samlar man på yrkesminnen och levnadsberättelser som gestaltas i utställningar och presenteras i skrifter.
Arbetets museum har ett särskilt ansvar för Sveriges omkring 1500 arbetslivsmuseer. Ett arbetslivsmuseum är ett museum som berättar om en arbetsplats eller ett yrke, det kan till exempel vara ett sjukhus, en fabrik eller yrken som spinnerska, statare eller tvätterska. Arbetslivsmuseerna är som en karta över hur Sverige industrialiserades.
Byggnaden som Arbetets museum bedriver sin verksamhet i kallas i folkmun Strykjärnet på grund av byggnadens form. Huset stod klart 1917 och användes inom textilindustrin fram till 1960-talet, då verksamheten lades ner.
Det senaste från vår verksamhet hittar du på www.arbetetsmuseum.se och i våra sociala kanaler. Häng med oss där!