Gå direkt till innehåll
Järle Kvarn. Foto Helena Törnqvist/Arbetets museum.
Järle Kvarn. Foto Helena Törnqvist/Arbetets museum.

Pressmeddelande -

Kulturarv hotas av ny plan för vattenkraft

EU-direktiv samt nationella och regionala planer och miljömål hotar Sveriges kulturarv vid vatten. Hela existensen för dessa miljöer äventyras när vattendrag ska återställas och hinder för fiskar undanröjas.
–Längs våra vattendrag finns inte bara naturvärden, utan även viktigt kulturarv. Vill vi över huvud taget ha det kvar måste vi lyssna på de människor som förvaltar kulturarvet, skriver Vattenhistoriskt Nätverk (VhN)

I Sverige finns ca 300 arbetslivsmuseer nära vatten, många hembygdsföreningar och små vattenkraftsanläggningar. Dessa är viktiga som boendemiljö, för rekreation och för besöksnäringen. För många av anläggningarna är placeringen precis intill ett vattendrag själva förutsättningen för verksamheten.

Men nu hotas många av dessa anläggningar av den nationella plan för vattenkraft som regeringen presenterade förra året. I den läggs det orimliga krav på åtskilliga små aktörer, som kanske driver en gammal kvarn eller bevarar en industrimiljö från 1700-talet. I många fall tvingas de ta hjälp av konsulter för att söka tillstånd och inventera eventuella fornlämningar.

– Det blir väldigt mycket byråkrati och kostnader för verksamheter som oftast bygger på ideella krafter. Det här är människor som arbetar med att bevara vårt kulturarv. Tacken är att man kan komma att kallas till domstol, och dessutom riskerar att få riva ut anläggningar och dammar, säger Helena Törnqvist, arbetslivsintendent på Arbetets museum och talesperson för VhN.

Hon representerar Vattenhistoriskt Nätverk som samlar nationella organisationer för att synliggöra och värna kulturmiljön och kulturarvet, sociala värden och människors livsmiljö i svensk vattenförvaltning. Nätverket arbetar för en helhetssyn där kulturmiljön vägs in på samma sätt och på likvärdig grund som naturmiljön och andra intressen. VhN vill medverka till konstruktiva lösningar till gagn för både kultur- och naturmiljö och för att ta tillvara befintliga resurser i en hållbar samhällsutveckling. Bland medlemmar i nätverket finns en stark oro att de nya kraven hotar de vattenanknutna kulturmiljöernas existens.

Vattenhistoriskt Nätverk har i brev till politiker i riksdagen och länsstyrelserna påtalat brister i hanteringen av känsliga kulturhistoriska miljöer. Kunskapsunderlaget är ofta inte uppdaterat och de möjligheter till undantag och hänsyn som finns utnyttjas inte.

Ett aktuellt exempel är Järle kvarn i Närke, med anor från 1600-talet. Här har Järleåns vatten alltsedan medeltid utnyttjats för olika verksamheter; masugn, hammarsmedja, såg och kvarn. Mark- och miljödomstolen beslutade i våras att Naturvårdsverket får riva den gamla dammen, vilket kommer resultera i att vattenspegeln vid kvarnen kommer att försvinna och i stället återskapas en ny forsmiljö.

– Det här är platser som människor brukat och påverkat under många hundra år. Ska vi återskapa en natur som vi tror att den såg innan brukssamhällena växte fram under 1600- och 1700-talet? Ska vi utplåna en stor del av vårt kulturarv såsom vi gjorde i våra städer under 1960-talet? Eller ska vi vårda dagens miljöer för boende, rekreation och turism? säger Helena Törnqvist.

– Vi tycker absolut att det är viktigt med miljöhänsyn men i begreppet miljö ingår inte bara biologiska värden. Som det är nu läggs väldigt stort fokus på naturvärden och fiskvägar. Vi måste också ta hänsyn till de historiska miljöerna och förutsättningarna för att fortsätta vårda vårt kulturarv för kommande generationer.

Vattenhistoriskt Nätverk

Vattenhistoriskt Nätverk bildades 2018 och samlar nationella organisationer för att synliggöra och värna kulturmiljön och kulturarvet, sociala värden och människors livsmiljö i svensk vattenförvaltning.

I nätverket ingår:
Arbetets museum (sammankallande)
Arbetslivsmuseernas Samarbetsråd
Sveriges Hembygdsförbund
Sveriges industriminnesförening
Svenska byggnadsvårdsföreningen
Europa Nostra Sverige
ICOMOS Sverige
Svensk Vattenkraftsförening
Stödföreningen för småskalig vattenkraft
Lantbrukarnas riksförbund
Sveriges Jordägarförbund

Vattenhistoriskt Nätverk stöds även av Kulturmiljöfrämjandet.

Kontakt:
Helena Törnqvist, arbetslivsintendent Arbetets museum.
Telefon: 011-231726, helena.tornqvist@arbetetsmuseum.se

Ämnen

Kategorier


På Arbetets museum i Norrköping berättar vi om människors vardag. Vi samlar inte på föremål. Vi samlar på personers yrkesminnen och historier från vardagslivet. Låt dig beröras, uppröras och inspireras!

Kontakter

Anna Redmalm

Anna Redmalm

Presskontakt Kommunikatör Kommunikation 011-23 17 09

På Arbetets museum berättar vi om människors vardag.

Låt dig beröras, uppröras och inspireras på Arbetets museum i Norrköping. Inte av föremål utan av minnen och berättelser.

Arbetets museum i Norrköping är ett samtidsmuseum med historiskt djup. Museet öppnades 1991 och har sedan dess skildrat kvinnors och mäns arbete och vardagsliv. Museet har inga samlingar av föremål, istället samlar man på yrkesminnen och levnadsberättelser som gestaltas i utställningar och presenteras i skrifter.

Arbetets museum har ett särskilt ansvar för Sveriges omkring 1500 arbetslivsmuseer. Ett arbetslivsmuseum är ett museum som berättar om en arbetsplats eller ett yrke, det kan till exempel vara ett sjukhus, en fabrik eller yrken som spinnerska, statare eller tvätterska. Arbetslivsmuseerna är som en karta över hur Sverige industrialiserades.

Byggnaden som Arbetets museum bedriver sin verksamhet i kallas i folkmun Strykjärnet på grund av byggnadens form. Huset stod klart 1917 och användes inom textilindustrin fram till 1960-talet, då verksamheten lades ner.

Det senaste från vår verksamhet hittar du på www.arbetetsmuseum.se och i våra sociala kanaler. Häng med oss där!

Arbetets museum
Laxholmen
602 21 Norrköping