Gå direkt till innehåll
”Det var inte ett jobb för den som ville vara snygg och ren, men jag älskade det och saknar det fortfarande varje dag." - Sirpa Mäkitalo, svetsare. Foto: Lena Öritsland.
”Det var inte ett jobb för den som ville vara snygg och ren, men jag älskade det och saknar det fortfarande varje dag." - Sirpa Mäkitalo, svetsare. Foto: Lena Öritsland.

Pressmeddelande -

Arvet efter varvsepoken skildras på Arbetets museum

Hur var det att arbeta under varvsepoken i Göteborg? I utställningen "Arven efter varven" får besökarna möta före detta varvsarbetare via berättelser, minnen och porträttbilder. Allt varvas med konstfotografier av de nötta, rostiga redskap och miljöer som blivit kvar efter en svunnen guldålder. Vernissage lördag 10 februari kl. 14.00 på Arbetets museum.

I över ett sekel ljöd slagen från arbetet på varven som hjärtslag genom Göteborg. Här tillverkades och reparerades fartyg åt hela världen. När varvsindustrin stod på sin topp, mot slutet av 1960-talet, hade de fyra varven Götaverken, Lindholmens varv, Eriksbergs Mekaniska Verkstad och Götaverken Arendal uppemot 15 000 anställda. Idag är samtliga varv nedlagda och utsålda, men minnena och berättelserna lever kvar. Om detta berättar utställningen "Arven efter varven", med bilder av fotografen Lena Öritsland och texter och ljud av journalisten Maria Bard.

– Som besökare får du en inblick i hur arbetslivet kunde vara. Kvinnor och män, arbetare och tjänstemän i en mängd olika yrkeskategorier berättar om både vardagliga och dramatiska berättelser från deras yrkesliv, säger Lena Öritsland.

Med egna yrkesskolor, sjukvård och inte minst en omfattande förenings- och fritidsverksamhet, var varven som ett samhälle i samhället. Historien om varven är också berättelsen om industrialismens, fackets och arbetarrörelsens genombrott. Arbetet kunde vara hårt och riskfyllt, men kamratskapet och yrkesstoltheten fick många att stanna under många år.

”En gång jobbade jag och en kille med att svetsa i en sillhiss på en rysk fiskebåt. Arbetet tog två veckor. Herregud vad vi luktade när vi skulle till matsalen. Ingen ville komma i närheten av oss. Ovanpå skorstenar jobbade vi också. Där var det fullt med avgasrör. Ur ett rör kunde det lukta skit, ur ett annat matos eller diesel. Det var inte ett jobb för den som ville vara snygg och ren, men jag älskade det och saknar det fortfarande varje dag.”

Sirpa Mäkitalo, svetsare
Eriksbergs Mekaniska Verkstad, Götaverken Cityvarvet 1973–1988, 2002–2014



I utställningen varvas nytagna porträttbilder och citat med konstfotografier av de nötta, rostiga redskap och inventarier som fanns kvar på Götaverken Cityvarvet år 2015. Lena Öritsland berättar om fascinationen för de tornande kranarna:

– Det var på färjan över Göta Älv som allting startade. Jag bor på Norra Älvstranden och min fotostudio var då på andra sidan älven. Kranarna tecknade sig så kraftfulla mot skyn, och det fantastiska var att vyn jag upplevde ändrade sig allt eftersom årstiden och vädret växlade. Det var under alla dessa överfarter som önskan växte fram att skildra min upplevelse med min kompis – kameran.

"Arven efter varven" visas fram till 21 april. Utställningen är producerad av Sjöfartsmuseet Akvariet, i samverkan med LO och ABF med stöd av Arbetarrörelsens kulturfond.

Om Lena Öritsland

Lena Öritsland är utbildad fotograf vid Konstfack i Stockholm. Hon har en bakgrund som reportagefotograf och valde år 2015 att helt och hållet satsa på konstnärligt foto. Hon tilltalas särskilt av gamla industrimiljöer där rost, järn och spår av användning skapar en speciell estetik. Hennes fotografier av det nedlagda Götaverken Cityvarvet har visats på gallerier och museer samt använts som utsmyckning.

Om Maria Bard

Maria Bard är utbildad journalist vid JMG (Institutionen för journalistik, medier och kommunikation) vid Göteborgs Universitet. Hon har jobbat som nyhetsjournalist för press, radio och TV och skriver feature för tidningar och magasin. Hon skildrar gärna det lite udda och fängslas av personliga berättelser.

Intervjuer och visning

Fotograf Lena Öritsland besöker Arbetets museum och finns tillgänglig för intervjuer fredag 9 februari kl. 10.00–14.00. För bokning av intervjuer, frågor m.m.:

Josefine Höijer, intendent, Arbetets museum. 011–231716, josefine.hoijer@arbetetsmuseum.se

Lena Öritsland, fotograf. 070 685 18 56, lena@lenaoritsland.se

Anna Redmalm, kommunikationsansvarig, Arbetets museum. 011-23 17 09, anna.redmalm@arbetetsmuseum.se

Johanna Haverlind, utställningschef, Arbetets museum. 011–231702, johanna.haverlind@arbetetsmuseum.se

Vernissage

Lördag 10 februari kl. 14.00 på plan 7, Arbetets museum. Fotografen Lena Öritsland och journalisten Maria Bard medverkar. Förfriskningar. Kl 14.30 håller Lena Öritsland i en visning av utställningen.

Pressbilder

Se nedan eller besök vårt mediearkiv på MyNewsdesk. Vid frågor, kontakta anna.redmalm@arbetetsmuseum.se.

Relaterade länkar

Ämnen

Kategorier

Regioner


På Arbetets museum i Norrköping berättar vi om människors vardag. Vi samlar inte på föremål. Vi samlar på personers yrkesminnen och historier från vardagslivet. Låt dig beröras, uppröras och inspireras!

Kontakter

Anna Redmalm

Anna Redmalm

Presskontakt Kommunikatör Kommunikation 011-23 17 09

Relaterat innehåll

På Arbetets museum berättar vi om människors vardag.

Låt dig beröras, uppröras och inspireras på Arbetets museum i Norrköping. Inte av föremål utan av minnen och berättelser.

Arbetets museum i Norrköping är ett samtidsmuseum med historiskt djup. Museet öppnades 1991 och har sedan dess skildrat kvinnors och mäns arbete och vardagsliv. Museet har inga samlingar av föremål, istället samlar man på yrkesminnen och levnadsberättelser som gestaltas i utställningar och presenteras i skrifter.

Arbetets museum har ett särskilt ansvar för Sveriges omkring 1500 arbetslivsmuseer. Ett arbetslivsmuseum är ett museum som berättar om en arbetsplats eller ett yrke, det kan till exempel vara ett sjukhus, en fabrik eller yrken som spinnerska, statare eller tvätterska. Arbetslivsmuseerna är som en karta över hur Sverige industrialiserades.

Byggnaden som Arbetets museum bedriver sin verksamhet i kallas i folkmun Strykjärnet på grund av byggnadens form. Huset stod klart 1917 och användes inom textilindustrin fram till 1960-talet, då verksamheten lades ner.

Det senaste från vår verksamhet hittar du på www.arbetetsmuseum.se och i våra sociala kanaler. Häng med oss där!

Arbetets museum
Laxholmen
602 21 Norrköping