Gå direkt till innehåll
En sapeur poserar för ett porträtt under den årliga festivalen på Gombe-kyrkogården i centrala Kinshasa. Många sapeurer lever i fattigdom eller enkla förhållanden och satsar alla sina pengar på olika klädkollektioner. Foto: Per-Anders Pettersson
En sapeur poserar för ett porträtt under den årliga festivalen på Gombe-kyrkogården i centrala Kinshasa. Många sapeurer lever i fattigdom eller enkla förhållanden och satsar alla sina pengar på olika klädkollektioner. Foto: Per-Anders Pettersson

Pressmeddelande -

Elegans övervinner allt i ny utställning på Arbetets museum

PRESSINBJUDAN | Vad innebär det att vara en sapeur? Den prisbelönte fotografen Per-Anders Pettersson har undersökt en kongolesisk subkultur som går långt djupare än den märkesklädda ytan. Den 25 februari öppnar utställningen Les Sapeurs på Arbetets museum. Välkomna på pressvisning torsdagen den 23 februari kl. 10.00!

– I Les Sapeurs vänder Per-Anders Pettersson blicken mot Kinshasa och en livsstil som rymmer så mycket mer än kläder. Per-Anders får oss att se berättelserna bakom och fångar skickligt elegans, sårbarhet och motståndskraft hos personerna han möter. En dokumentärfotograf som för oss närmare andra människor, väcker nyfikenhet och skapar insikt, säger Sara Grevlund, intendent på Arbetets museum.

    Per-Anders Pettersson är född i Borås men numera baserad i Kapstaden. Han har sedan många år fokuserat på att skildra afrikanska berättelser i olika långsiktiga projekt – bland annat African Catwalk, om den afrikanska modeindustrin, som visades på Arbetets museum 2017. När han nu återvänder till Norrköping är det med en utställning om subkulturen la sape. Projektet fotograferades 2012–2019 i Kinshasa, Demokratiska republiken Kongo.

    – Sammantaget var det väldigt få fototillfällen under dessa sju år. Att fotografera och dokumentera sapeurerna var fantastiskt men det tog väldigt lång tid att få tillstånd och att få tillbringa lite tid med dem. Det är ett av mina kortare projekt eftersom det var så svårt att få access, säger Per-Anders Pettersson.

      Ett sätt att leva och överleva

      Sapeurismens rötter kan spåras tillbaka till kolonialtiden och sträcker sig från 20- och 30-talets parismode via 60- och 70-talets internationellt framgångsrika musiker som Papa Wemba fram till idag. Subkulturen bygger på föreställningar om en exklusiv europeisk livsstil och sapeurerna kämpar hårt för att kunna klä sig i dyrbara ensembler från de mest anrika europeiska modehusen. Men majoriteten av sapeurerna bor i Kinshasas fattigaste stadsdelar. De flesta kommer troligtvis aldrig att besöka städer som Paris eller Bryssel, huvudstäderna i de länder som koloniserade de båda Kongo.

      Att vara sapeur är mer än en hobby eller ett sätt att skaffa pengar och respekt, det är ett prestigefyllt brödraskap med egna sociala och moraliska koder. Sapeurerna behandlas ofta som lokalkändisar och rivaliserande grupper tävlar om uppmärksamhet och synlighet på gatorna såväl som i tv och radio.

      – Det spännande var hur hängivna de är och hur de uppskattas av befolkningen i Kongo-Kinshasa. De är på tv och radio flera gånger i veckan och såklart kändisar. Jag såg ibland sapeurerna under mina andra reportageresor i Kinshasa. De kunde dyka upp som svampar ur jorden och stämningen blev fantastisk, säger Per-Anders Pettersson.

        Les Sapeurs visas 25 februari–30 april 2023 på Arbetets museum.

        Om fotografen

        Per-Anders Pettersson (f. 1967) är en svensk fotograf baserad i Kapstaden, Sydafrika. Under sin 35 år långa karriär har han bevakat ett brett spektrum av internationella nyhetshändelser och arbetat i över hundra länder. Hans bilder har visats i Sverige såväl som internationellt och han har vunnit en lång rad priser i bland annat World Press Photo, NPPA och Unicef Photo of the Year. År 2015 mottog han Arbetets museums Dokumentärfotopris.

        Pressvisning

        Välkomna på pressvisning torsdagen den 23 februari kl. 10.00 på Arbetets museum, plan 7. Fotograf Per-Anders Pettersson medverkar.

        Pressbilder

        www.arbetetsmuseum.se/pressbilder

        Kontakt

        Sara Grevlund, intendent Arbetets museum. Tel. 011–23 17 13, sara.grevlund@arbetetsmuseum.se

        Per-Anders Pettersson, fotograf. Nås snabbast på mail@peranderspettersson.com för vidare kontakt. Tel. Sverige: 073 818 55 17. Tel. Sydafrika: +27 82 344 13 40.

        Anna Redmalm, kommunikationsansvarig, Arbetets museum. Tel. 011-23 17 09, anna.redmalm@arbetetsmuseum.se

        Vernissage

        Lördagen den 25 februari kl. 14.00 på Arbetets museum, plan 7. Fotograf Per-Anders Pettersson medverkar. Fri entré. Förfriskningar.

        https://www.arbetetsmuseum.se/evenemanget/vernissage-les-sapeurs/

        https://www.facebook.com/events/637376748392745

        Ämnen

        Kategorier

        Regioner


        På Arbetets museum i Norrköping berättar vi om människors vardag. Vi samlar inte på föremål. Vi samlar på personers yrkesminnen och historier från vardagslivet. Låt dig beröras, uppröras och inspireras!

        Kontakter

        Anna Redmalm

        Anna Redmalm

        Presskontakt Kommunikatör Kommunikation 011-23 17 09

        Relaterat innehåll

        På Arbetets museum berättar vi om människors vardag.

        Låt dig beröras, uppröras och inspireras på Arbetets museum i Norrköping. Inte av föremål utan av minnen och berättelser.

        Arbetets museum i Norrköping är ett samtidsmuseum med historiskt djup. Museet öppnades 1991 och har sedan dess skildrat kvinnors och mäns arbete och vardagsliv. Museet har inga samlingar av föremål, istället samlar man på yrkesminnen och levnadsberättelser som gestaltas i utställningar och presenteras i skrifter.

        Arbetets museum har ett särskilt ansvar för Sveriges omkring 1500 arbetslivsmuseer. Ett arbetslivsmuseum är ett museum som berättar om en arbetsplats eller ett yrke, det kan till exempel vara ett sjukhus, en fabrik eller yrken som spinnerska, statare eller tvätterska. Arbetslivsmuseerna är som en karta över hur Sverige industrialiserades.

        Byggnaden som Arbetets museum bedriver sin verksamhet i kallas i folkmun Strykjärnet på grund av byggnadens form. Huset stod klart 1917 och användes inom textilindustrin fram till 1960-talet, då verksamheten lades ner.

        Det senaste från vår verksamhet hittar du på www.arbetetsmuseum.se och i våra sociala kanaler. Häng med oss där!

        Arbetets museum
        Laxholmen
        602 21 Norrköping